Kaffemoster pysslar

Eftersom det just nu är kallt härinne, så har jag satt lite fart med tofflorna. Vis av förra paret så stickade jag bara färdigt en innan jag slängde den i maskinen. Förhoppningsvis har jag gjort tillräckligt noggranna anteckningar för att kunna sticka en till likadan ifall den blir bra =).

För medge att passformen är fantastisk? ;-)

Tillägg någon timma senare:
Nu har toffeln fått åka tvättmaskin i 40 grader tillsammans med ett par jeans. Först blev jag rädd när jag tog ur den ur maskinen, men när jag tog i lite så fick jag på den på foten. Egentligen är nog det ganska perfekt, för nu kommer den torka och forma sig precis efter min fot. Nu törs jag börja sticka på toffel nummer  2 (eller nr 4, beroende på hur man ser det.)

Jag blev ju så nöjd med Karins tofflor, bortsett från storleken så nu har jag givit mig ut på djupare vatten igen och stickar lite på fri hand något som ska tovas och förhoppningsvis sluta i lite bättre storlek till mig själv. Jag kommer nog dock att följa Mammas råd den här gången och prova att tova för hand istället för att kasta dem i maskinen. Så kan man sluta när man tycker att det ser ut att vara rätt storlek.

Sen har jag kommit riktigt långt på min första fyrkantiga sjal, faktiskt så långt att garnet snart börjar ta slut, och med lite tur så blir sjalen lagom stor. Förmodligen hade den varit färdig vid det här laget ifall jag inte åkt ifrån min stickpåse när vi åkte tilll svärmor över julen. Just på den här bilden krullar kanterna in sig något otroligt, men det ordnar förhoppningsvis till sig vid blockning.

Så här blev alltså Karins toffel när jag följde mönstret slaviskt:

och det är nästan exakt sån modell som jag själv vill ha. Jag vill ha lite lägre hälkappa.

Så nu funderar jag på hur man ska kunna få till det. Det här mönstret var som en socka man stickar uppifrån - men jag stickade bara tre varv innan jag började med hälen. Skulle man inte kunna lägga upp flera maskor, och sticka en kortare hällapp innan man börjar hoptagningarna för att forma hälen? och sen sticka precis som en vanlig socka? Tänker jag fel i att det borde kunna bli likadant som ovanstående fast lägre i hälen?

Nu var det länge sedan som jag slängde något stickat i maskinen, och jag har längtat efter det ett tag. På syfestivalen gjorde jag lite garnfynd som var tänkta till tovning.

Den väska jag tänkt mig insåg jag att mönstret var för "komplicerat" mot vad jag ville sticka - jag ville ha något hjärnslött som bara var runstickning utan att tänka så jag bytte till det här mönstret. Men jag är väldigt nöjd med resultatet. Fast den fick lov att åka två vändor i maskinen innan den blev tillräckligt liten. Nu är den lagom varje-dags-väska till jobb och kör mm.

Något som å andra sidan inte behövde köras flera gånger i maskinen för att krympa tillräckligt var mina tofflor. Eftersom garn och stickor stämde med mönstret, trodde jag att jag bara kunde följa mönstret - och så gjorde jag alltså. Men om ni från bilden tycker att jag ser ut att ha små fötter så stämmer det, för tofflorna blev precis lagom till Karin, 3 ½ år! Nå, med tanke på att hon önskat sig ett par rosa tofflor i julklapp, så fick vi väl anse att tomten tjuvstartade lite i år.

En körkompis gillade mina sockar, när jag hade mina Austermann-jaywalker en gång, och beställde glatt två par. Det första är på ganska god väg, till det andra paret har garnet inte kommit ännu. Det är en fabelvariant som "kommer inom kort" enligt garnstudio. Men så här ser det första ut:

Sen blev det en dödskalleväska av garnet som jag fått av svärmor. Jag funderade länge på om jag skulle rita något annat mönster, ifall det var makabert med en dödskalle och benknotor även om det väl är ganska modernt just nu. Men så fick Karin syn på mönstret och konstaterade "Sjörövarfarfar!" och det tyckte jag lät så gulligt (det är alltså i filmen med sjörövarfabbe som hon sett Jolly Roger ifall någon nu inte förstod kopplingen) så jag bestämde mig för att sticka en sjörövarfarfarväska. Den blev stadig och bra (dubbelt tretrådigt ullgarn som filtats först ett kortprogram och sen ett ordinarie program i 60 grader tillsammans med ett par jeans i maskinen) så den står så där stiligt även om den är tom. Men, den blev tyvärr lite i minsta laget….

Via en länk hos Syrran (jag måste nog kanske uppdatera vilka bloggar jag läser, de har ju blivit några flera sedan jag uppdaterade) hittade jag till det här mönstret. Jag har ju garnet jag fick av svärmor, men frågan är om två hekto mörkgrått räcker, och jag har ju dessutom inte tillräckligt grova stickor att göra den på. Sen inser jag att jag är för dålig på sticktermer på engelska för att jag ska vara säker på hur de menar i mönstret (exempelvis "Rather than using the intarsia method to create the skulls, this tote is knit in the round, with te contrast color yarn carried loosely across the plain sides of the tote.")

Äsch, bara för det förstod jag ju nu när jag skrev av det (och med andra ord behövde läsa långsamt och noggrant ;-) så nu var det hindret avhjälpt. Då blir ju stickbristen än mer irriterande, för jag tror faktiskt att garnet skulle kunna räcka (och gjorde det inte det finge jag väl göra något kreativt med axelremmarna och/eller botten).

Igår gjorde jag av med ca ett halvt hekto av ullgarnet jag fick av svärmor (jag tror att hon köpt det från Vårgårda garn).

Från magknits arkiv hittade jag den här lilla väskan http://www.magknits.com/Dec06/patterns/kchan.htm och det blev en fånigt liten handväska som jag inte vet vad jag skulle använda till. Men den är ganska söt, och den gick fort att sticka (Gjord på en förmiddag). Fast jag fick tova den i maskin två gånger, för efter 40-gradersvändan var den knappt ihopfiltad alls. Kanske hade jag för mycket annan tvätt i maskinen. I alla fall fick den ta en vända till i maskinen tillsammans med lite barnkläder i 60 grader, och då blev den bra filtad.

Det händer sig att jag kommer iväg på stickkafe på Vetekatten om måndagarna. De två gånger jag varit nu i höst har jag stickat på babyfilten till Saras bäbis, och med lite tur och engagemang ska den nog hinna bli färdig. Men det som är roligast är nog att jag båda gångerna fått så mycket beröm för min stickväska:

Jag tycker ju inte att den är särskilt märkvärdig. Färgskiftningen fixade garnet självt (Ullgarn 8/2 från UlloMera) och sen gjorde tvättmaskinen sitt med tovningen. Men det är klart, den är fin =).

Sen har jag ägnat mig åt att sticka hjälmmössa till Elin, den första varianten blev för liten så den får också bli present till Saras bäbis - och nu har jag börjat på en ny mössa till Elin. Det ska bli spännande att se om ett nystan räcker till två mössor. Jag tycker det är häftigt att något som ser ut så här:

blir så bra när man sen syr i hop det i väl valda sidor.